kickis blogg

Det fortsätter att rinna konstant ur snoken...äckligt samtalsämne...jag har prata med min goa vän Ulrika på morgonen, vi har jämfört färgen, hennes är grönt äckligt, mitt är genomskinligt och äckligt...hon har nu varit hemma över en vecka och har fått läkarintyg idag, hoppas innerligt att jag är såpass på måndag så jag orkar till jobbet...jo visst skall jag vara frisk då....nya tag nu Kicki...upp och hoppa. Har lovat gubben idag att röra ihop en pannkakssmet och steka åt oss...känner att jag nog orkar det också. Har strukit 5 skjortor åt honom, en prestation...druckit kaffe med grannen och honom, men gav snabbt upp och gick ifrån dem, det pratas bara om tröskning och spannmål just nu...vi har ju arrenderat ut all vår mark men gubben älskar att prata om detta ämne och grannen han är bonne så han älskar också att prata om det. Jag tycker också om att sitta med dem och diskuttera men när det tas om och om igen, då ger jag upp...haha...jag skrattar här i soffan åt dem.

Igår sa gubben efter lunch, (han sitter hemma och jobbar och tar ju lite lunch när han vill) han sa, jag kokar en termos med kaffe nu gumman så tar vi en biltur så du får lite frisk luft, är han inte för go va...omtänksam och världens bästa. Vi for upp till vår bortskog, satte oss där bak i luckan med varsin kaffekopp, lyssnade på tystnaden och fåglarna, solen stekte på oss och gud va gott det var. Jag fick gråta en skvätt mot hans axel och som vanligt la han sin varma arm om mej och tröstade...ja han är min trygghet, min älskade. Jag är efter 28 år tillsammans med honom fortfarande djupt förälskad.




Här inne i gläntan satt vi och njöt. På denna plats var vi jämt med barnen när de var små, på vintern var gubben här och avverkade och högg ved, vi hälsade på honom ungarna och jag,  vi grillade, åkte pulka och skidor, på sommaren bara strosade vi i skogen, ungarna tyckte mycket om detta och vill gärna dit nu också...detta tänkte jag på när vi satt där och det var därför tårarna kom...man är lite extra blödig när man inte mår 100.




Vattnet som porlade blandat med fågelkvitter, visst är det väl underbart att höra...




Lingon i massor sitter här, men de fick sitta kvar, en annan dag kanske...




Plockade en påse med trattisar, de satt precis bredivd bilen, kunde inte låta bli dem...




Ja en lunchrast tar snabbt slut, där på andra sidan sjön bor vi...skönt med frisk luft om så bara för en liten stund...
Tack gubben för att du drar ut mej...

Nu vill jag bli frisk, denna helgen skall ju våra ungar ha danskurs här i byn, vi har ju hela tiden haft som mål att vara med...nu får vi hoppas att man orkar...hoppas, hoppas...

Nej dax att röra ihop pannkakassmeten , den skall ju stå och svälla en stund...Ha det så bra alla där ute.