Ville är borta
Vår älskade lilla Ville pille hund är borta...Frida kallade honom Peevee och det var hon som fick vara hos honom när han somnade in på djursjukhuset igår kl 15.20.
Jag är lessen och gråter hejdlöst, men han hade fått canser i levern och i och det tog en väldig fart efter att han blev op, hans kropp orkade inte med detta. Han blev på dagen 3 år och 2 månader.
Detta kort är dåligt men det sista som togs på honom där han vilade i Karls famn, dagen efter kallade de in oss till djursjukhuset för proverna inte var bra, där blev han sen kvar, där tog jag farväl av honom och där somnade han sedan in stilla i Fridas knä. Våra flickor Frida och Lina tog sen hand om honom och kom hem hit till Duvnäs med honom. Idag skall han få sin grav och vi vet att han nu är i djurhimlen bland sina kompisar. Vi glömmer dej aldrig vår älskade Ville.
Tack för allt du gav oss och här kommer nu bli fruktansvärt tomt utan dej.
Usch, sitter här och gråter också!!
Ville var en go kille som man inte kunde låta bli att tycka om! Lille Ville...
Tänker på er!! Du vet var jag finns min vän!!
KRAM på dig!
Usch :( Sånt här är så jobbigt..
Åh Kicki ja tänker verkligen på er. Ja sitter å gråter ja oxå har aldrig förlorat ett djur men ja kan tänka mig att de är väldigt hemskt. De blir ju som vilken som helst i familjen.
Sköt om er.
Kram Belle
Hej Kicki! Såå sorgligt att det slutade med att Ville fick somna in. Han var ju en familjemedlem till Er, finns inte ord när sånt händer. Kram tänker på Er!
Ja, så jättetråkigt att lille Villehunden, lillebror inte finns mera!
Jag förstår din och familjens sorg, tänker på dej!
Jättekramar fr mej till dej
Åh nej!!!
Så tråkigt för er. =( Jag vet precis hur det känns, det är ju inte så många veckor sedan vi tog bort vår gammeltant...
Nu får fina Ville springa på dom evigt gröna ängarna tillsammans med bl a vår Ella...jag tror dom blir goda vänner...Djurhimlen är underbar...det vet jag med säkerhet min vän.
Usch...nu gråter jag floder igen...STOR KRAM!!!
Vi tänker på ER!
När barnen har bllivit stora blir hunden vår bäbis
man smeker,klappar,kramar,pussar,gosar,pratar precis som med ett barn.
Inte konstigt att sorgen och saknaden blir så stor.
Kramar från Åsa Totto och Fredrik!
Det finns inga ord.....vi vet precis vad ni går i genom, så sorgligt och så ledsamt.
Både jag och Stefan torkade tårar i går efter att peter varit här och berättat.
Vi tänker på er......vet att ni har det jobbigt nu.
Många många styrkekramar till er
mari, stefan, tim och åse
Nej usch, vad tråkigt sånt är :(
Tårarna kommer när jag läser dina rader. Har skrivit tilldej på facebook men vill än en gång ge mej tillkänna. Har gått igenom samma sak själv och det är så hemskt. dt är i dagarna 2 år sedan jag tog bort min älskade häst Vör och det gör fortfarande ont.
Annie visade mig din blogg, så nu sitter vi här o gråter.Fina tjejer ni har som orka hjälpa er i en svår stund. Bamse kramar till er alla från oss i Acksjön.
Men nej, var det så illa med Ville. Det är svårt då djuren blir sjuka och försvinner - det lämnar så klart ett stort tomrum.
Kram
