Minne blott


Igårkväll kom dom...skogsmaskinerna...här skulle det ha varit avverkat för 2 år sedan men vintrarna har inte varit så kalla och kälen har inte varit tillfäcklig för lastbilar att gå över gärdena...men i vinter är det kallt så nu är det dax...detta som vi bävat för och som vi egentligen inte vill, men skogen är 100 år och skall ner nu för att kunna göra sitt och det skall planteras nytt, som sen våra ungar får ta reda på förhoppningsvis...

Men som sagt det gör oss ont, det är så fint i denna skog, pippilångstrumpsskogen som barnen kallar den för...här har ridits, lekts och sprungits...tussilago, vitsippor och blåsippor i massor...nu kommer inte de åtminstone inte denna vår att komma upp där i riset...ja kanske blåsippan för den växer ändå..här har vi haft picknick, och bara njutit...men sånt är livet, och även skogen skall må bra och det gjorde den inte nu, det var trångt åt kronorna.



Denna skog är det nu som ryker...helt otroligt egentligen, de har stått där i 100 år ca sen kommer det bara en maskin och sågar och lyfter upp, det är gjort på bara några sekunder...tänk för 100 år sedan stod då två män med en lång såg mellan sig och sågade....bladet böjdes och det strävade...vilket var bättre, förr eller nu....ja det var mer rogivande i skogen förr det kommer man aldrig ifrån, tyst och gemytligt...sen kom hästen med körlkarl och hämtade stockarna...de lunnade ner virket lugnt och försiktigt, inget fick skadas...det blev fint efter dem i skogen...nu dånar det av maskiner, det går i en hisklig fart allt...knappt innan trädet har kapats och lagts till marken av en maskin så kommer nästa och hämtar det och kör ut det...men som sagt tiderna är annorlunda......



Så här ser det ut för några veckor sedan och håll i er...



Så här der det ut nu...



Nu ungar...spara era fina minnen från denna skog...pippilångstrumpsskogen...snart står den kanske som ett nytt fint hus någon stans istället...

Läget med mej idag...jo tack, har sovit lite bättre inatt, tar ju nu mediciner så jag känner att jag blir starkare nu, men långt ifrån mitt vanliga jag...men som sagt, det går frammåt....

Kommentarer
Postat av: Lina Lettenström

Vår skog!!... ;(

Me, som du skriver..den mår ju inte bra av att ha det så trångt heller, och minnena finns ju kvar för alltid ändå. Om några år står där en ny och fin skog! Kram kram, skönt att du mår lite bättre!

2009-02-17 @ 13:32:48
URL: http://lhlettenstrom.blogspot.com
Postat av: Anki

Jag kan förstå ditt vemod!

Kram

2009-02-17 @ 20:36:33
URL: http://ninnieblogspotcom.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0